and now when all is gone there is nothing to say.

onsdag, dag två på ett vinterlov. Vaknade tidigt för mina ögon ville inte blunda, kroppen ville inte ligga stil, jag kunde inte sova mer. Satte på tvin, zappade men ingeting vettigt att se så datorn fick bli min morgon.
Facebbok, dagens dos av vänskap men plötsligt dyker ditt namn upp, och blir direkt upptagen av att fastna vid det. Jag vet inte varför, men tanken stiger, ökar ger mig mer kraft.
Vart jag än vänder mig Vaet jag än går så är du i närheten på något sätt.

Jag måste sluyta upp med att tänka så mycket, och istället göra någfot åt saken. Jag tror inte att det bir som min hjärta vill, därför får jag istället glömma dig, helt och hållet.
10 dagar kvar och de är 1 jan, nytt år, nya misstag, nya leker att bli spelad på.
Men en sak är säker, jag antar 2011 blir ett år,
då jag blir utan det som ger mig kraft.



del 2

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0